Agnes Blog

Efter att ha diskuterat fram och tillbaka i gruppen kom vi fram till att mötet med GR nog bäst skulle passa att ha innan projektredovisningen som är den 8 mars. För Carl Heath fungerade det därför att mötas dagen innan, alltså den 7 mars. Sagt och gjort möttes vi upp för mötet på uttalad plats.

Heath ville inleda det hela med att kort berätta hur det ser ut i dagens läge. Eftersom han ansvarar för hela gymnasieantagningen gick han igenom processen från att eleverna börja leta sig fram bland alla program och skolor till att slutligen komma in på något av sina val. Förloppet börjar med att eleverna får prata med respektive skolas studie- och yrkesvägledare. Det ska hjälpa eleverna att komma fram till vad de vill göra eller bli och på så vis välja gymnasielinje. Därefter har de möjlighet att besöka gymnasier på så kallade öppna hur, dit även niornas dag räknas in. Väl där får de följa med på lektioner och helt enkelt testa på hur det är att gå på skolan de valt att besöka. Besöken följs sedan upp av de så kallade gymnasiedagarna. Hit räknas gymnasiemässan där alla skolor får presentera sig för de bilvande gymnasieungdomarna. Slutligen återstår själva gymnasievalet då eleverna förhoppningsvis lyckats bestämma sig för program och skola.

Efter introduktionen ville han höra vad vi hade att säga, vad vi hade för åsikter och idéer som kunde förbättra upplägget. Han var mycket noga med att inte berätta vad han och hand kollegor hade diskuterat och kommit fram till för att verkligen få chansen att höra det hela från ett annat perspektiv. Våra förslag var att införa ytterligare en mässa som endast fokuserade på gymnasieprogrammen, alternativt att den nuvarande gymnasiemässan lade mer fokus på att representera programmen. Vi tyckte även att kommunikationen lärare och elever emellan skulle förbättras. Dagens lärare informerar inte eleverna tillräckligt tydligt om vilka rättigheter och möjligheter de har gällande information kring gymnasievalet.

Efter att vi framfört våra synpunkter berättade han om de idéer som de diskuterat på GR. Ironiskt nog hade de uppmärksammat i princip samma saker och var redan igång med att utforma dem. Det visade sig att de tre dagar innan vi hört av oss till dem hade haft ett möte just om hur de kunde förbättra upplägget kring gymnasiedagarna. De hade kommit fram till att det precis vid ingången till gymnasiemässan ska stå 15 små montrar som var och en kommer representera respektive gymnasieprogram. Tanken är att eleverna då först får klarhet över vilken linje de vill gå för att sedan välja skola. Som vi anser är valet idag tvärt om, eleverna väljer först skola och anpassar programmet efter vilka linjer skolan har att erbjuda, vilket vi ser som ett problem. De håller även på att utforma ett nytt upplägg på Indranet som är domänen där man gör sitt slutgiltiga gymnasieval. Som det är nu väljer man först vilket kommun man bor i, sedan skola och sist program. Vi var alla överens om att denna ordning är helt fel och måste ändras om.

Med mötet knöt vi ihop säcken för vårt projekt gällande utförandefasen. Vi kunde med glädje konstatera att vi lyckats uppnå våra mål och därmed lyfta våra synpunkter till en nivå är vi fick inflytande. Heath kunde med enkelhet garantera att mer fokus skulle ligga på programmen inför nästa gymnasieval. Gällande vår idé, om att gymnasiemässan tydligare skulle informera om programmen, kunde han medge att den skulle verkställas.

Imorgon väntar projektredovisningen, det sista steget innan vi börjar skriva på projektrapporten. Förhoppningsvis ska allt gå bra, presentationen är i princip klar och vi är förberedda.

Under veckan kom uppföljningen av vår GR kontakt. Det svar vi fick från de ansvariga för gymnasieintagningen och gymnasiemässan var lika, om än mer, positiva till vårt projekt som Börje. De ville mycket gärna ha ett möte med oss för att diskutera de idéer vi har och vilka problem vi ser i dagens system. Mailen vi fick ser ut som följande:

Hej Agnes & stort tack för mail!

Mycket intressant!!!!
Jag passar genast raderna nedan vidare till chefen för gymnasieantagningen,
Carl Heath och till cheferna för Pedagogiskt centrum (som anordnar Gymnasiedagarna),
Sofia Larsson och Fredrik Åkerlind.

Än en gång för ett mycket bra inspel!

Mötet kommer utspela sig måndagen vecka 11, den 12 mars. Jag ser detta som en otrolig chans att lyfta vårt projekt till en hög och inflytelserik nivå. De personer som vi ska träffa är högt uppsatta chefer, så som chef för hela gymnasieintagningen och projektledare för gymnasiedagarna.

Under lektionen satt vi och planerade och strukturerade den projektredovisning som väntar nästa vecka. Vi har valt att använda oss av en presentationsform som heter Prezi. Det kan jämföras med en mer avancerad form av Powerpoint. Föregående vecka bestämde vi vad vi vill ha med i presentationen, vilket vi denna vecka delade vi upp mellan oss. Tanken är att vi ska hinna sätta oss in i vad vi ska säga så att vi känner oss förberedda inför den slutgiltiga presentationen. Som en liten läxa har vi bestämt att vi ska vara hyfsat förberedda inför onsdagens lektion då vi planerar att öva på att göra presentationen ihop.

Vi är med i Webbstjärnans tävling som snart drar igång på riktigt. De tävlande kan vinna fina priser i flera olika kategorier. Därför ägnade vi även en stund åt att utveckla vår hemsida, denna gång med fokus på experimentfilmerna som vi lagt ut. Vi lade då ut bilder för varje film samt listor på material och kemikalier. Till varje experiment lade vi även till utförande steg för steg, och ett litet textstycke om vad man bör tänka på och vad det egentligen är som sker.

Med det inbokade mötet och den kontinuerligt positiva respons som vi fått känner jag mig riktigt nöjd med vad vi åstadkommit. Jag börjar se ett avslut på projektet och hoppas att vi efter mötet med GR kommer att kunna lämna över våra resultat till dem som sedan får bearbeta och utforma en bra lösning. Om någon av våra idéer går igenom och verkställs kommer det kännas otroligt stort. Det skulle vara fantastiskt att kunna säga ”det där är tack vare vårt projektarbete”.

Eftersom projektredovisningarna närmar sig med endast två veckor kvar gick veckans lektion åt till att planera denna. Med vårt projekt måste vi hela tiden sätta intresset i fokus; hur ska vi få lyssnarna att tycka det vi har gjort är intressant? För jag måste vara ärlig, när jag beskriver vad jag och min projektgrupp gör för projektarbete låter det inte som det roligaste man kan göra när man får välja helt fritt. ”Vi informerar niondeklassare om gymnasieprogrammen för att underlätta deras gymnasieval.” Nej, för att väcka de lyssnandes intresse krävs grundlig genomgång av vad vi egentligen vill ha sagt och det ska sägas med en lättsam och smått ironisk ton.

Under lektionens inledning skrev vi ned strukturen för presentationen, inledning, frågeställning, genomförande, resultat, motgångar, lärdomar och slutligen tips till kommande elever. Vi gick igenom vad och vilka händelser som vi ska prata om samt under vilken rubrik de ska ligga. Gruppen var överraskande överens om att presentationsformen för vårt projekt kräver klockrena inflikanden som lättar upp det annars väldigt seriösa projektet. Beslutet resulterade tillslut i ett ord som kommer dyka upp ett flertal gånger och blir därför den röda tråden i presentationen.

När vi pratade om oss som grupp insåg vi plötsligt de olika egenskaperna som varje medlem har och hur viktigt det är att man väljer kompletterande gruppmedlemmar framför sina bästa kompisar. Det framgick snabbt att jag var den så kallade idésprutan, Olivia strukturnissen och Andrea det relativa och logiska tänkandet. Just denna insikt fick mig att inse varför det gått så bra för vår grupp, vi har hela tiden kompletterat varandras brister eller förstärkt det mindre genomlysande egenskaperna.  Olivia – alltid först upp med penna och papper för att hinna skriva ned alla de, bra och mindre bra, idéer som har får ur mig och slutligen Andrea som granskar vad jag och Olivia åstadkommit för att konstatera att allt inte är realistiskt med den tidsmarginal som vi har.

Misstag är ytterligare ett knep för att göra en redovisning mer intressant. Genom att prata om den misslyckade Stockholmsresan som egentligen skulle fungera som en inspark till hela projektet hoppas vi kunna spetsa lyssnarnas öron lite extra. Alla mår bra av att höra om andras misslyckanden för att åter igen kunna konstatera att vi inte är mer än människor.

Klassbesöken som vi gjort under kursens gång är en central del i presentationen. Två av de experiment som vi utfört för niondeklasserna ska vi göra under redovisningen för att ge dem ett smakprov av hur showerna var utformade. Att väva in praktiska moment i en muntlig redovisning gör det hela aningen lättsammare och ger lyssnarna tid att andas. Pratar man enbart finns det risk att de tröttnar och slutar lyssna.

I onsdags hann vi även med att maila Göteborgsregionen, GR, angående vårt projekt och våra tankar om en kompletterande gymnasiemässa som gör reklam om gymnasieprogrammen. I slutet av veckan kunde jag gladeligen konstatera att vi fått svar, mycket positivt svar. Han berättade i mailet att det vi arbetar med verkligen var värt att uppmärksamma och meddelade att han bifogat vår projektplan och statistik till ett flertal personer, ansvariga för den gymnasiala delen av GR samt de som ansvarar för mässorna. Nu är det alltså upp till GR vad de vill göra med den information vi lyckats ta fram och de slutsatser vi dragit.

Veckans lektion ägnades åt att filma de sista experimenten som vi utfört under skolbesöken. Vår tanke var att, eftersom inte alla har fått chansen att lyssna på vår presentation då det inte var möjligt att besöka alla skolor, ge dem en chans att ta del av den på vår hemsida. Dock är hemsidans information och videor inte helt kompletterande. Vi tänker oss ändå att det viktigaste är med, nämligen grundlig information om den naturvetenskapliga linjen och de experiment som vi utfört. Till den positiva hör att vi utöver skolbesökens information även lagt ut information till lärare, vad de skall tänka på när de ger information till sina elever om gymnasielinjen. Vi ger även en del tips på hur de ska locka fram intresset, hur ett lyckat koncept ser ut i form av fler och mer intressanta laborationer som går att återkoppla till vardagen.

Även då vi fick en hel del utfört finns mycket kvar att fixa med. Mestadels kvarstår en del smådetaljer som kräver mycket tänkande, och därmed tid. Nu när projektredovisningarna börjar närma sig med endast två lektioner kvar måste vi lämna arbetet med hemsidan ett tag framöver för att utforma presentationen. Än så länge har vi knappt pratat om hur vi vill lägga upp den, mer än att vi ska ha med ett eller två av de experiment som vi använt oss av i samband med våra skolbesök. Jag hoppas att vi snabbt och enkelt kan komma överens som hur vi vill strukturera upp det hela för att även så tid att öva in det. Jag är lite stressad med tanke på den knappa tid vi har och det som måste vara klart till dess.

Under onsdagen var deadlinen för inlämning av marknadsföringsreklamen som skall användes för att få elever intresserade av just vårt projektarbete, och lyssna på det på projektredovisningsdagen. Eftersom det vi arbetar med inte låter som det roligaste man kan göra kändes det extra viktigt att verkligen väcka ett intresse. Vi diskuterad fram och tillbaka om kom slutligen fram till att köra på ett ganska stilrent koncept med färger i fokus. Vi utgick först ifrån tidigare års reklamer och valde ut de vi fastnade för och varför. Ganska snabbt kom vi fram till att de enklaste var de som såg mest välarbetade och seriösa ut. Den beskrivande text som ska tillhöra bilden baserade vi på en tidigare elevs vinkling. Denna hade valt att köra på en lättsam, lite skämtande text som samtidigt förklarade vad denne arbetat men. Vi ville belysa de oväntade händelserna som vi upplevt under vårt projektarbete samtidigt som projektets egentliga syfte tydligt skulle framgå. Slutligen blev resultatet som följande:

”… kom till vår projektredovisning och lyssna på hur vi gjorde gymnasievalet enklare för niondeklassare. Vi berättar om allt ifrån en misslyckad stockholmsresa till en exklusiv invigningsfest och allt där emellan – dessutom bjuder vi på smakprov från den experimentshow vi framförde för eleverna. Det utlovas rök och tidtagande med färg. Blev du förvirrad? Kom då och lyssna!”

Reklambilden:

Själv är jag nöjd med resultatet, vi har lyckats inkludera det viktigaste samtidigt som vi håller en lättsam ton kring ett relativt seriöst ämne. Bilden är stilren men drar ändå till sig blickarna med de färgade lågorna som bakgrund. Frågan fyller sin funktion genom att anspela på läsarens egna erfarenheter vilket förhoppningsvis väcker en del minnen till liv. Den beskrivande texten är inte för lång för att läsaren ska tappa intresset och inte orka sig igenom den, det är ju trots allt en hel del projektarbeten man kan välja att lyssna på.

Nästa vecka fortsätter vi med förbättringen av hemsidan. Vi har nu en ganska tydlig bild på hur vi vill att upplägget skall vara. Även där kör vi på ett stilrent upplägg som förenklar besöket för eleven/läraren som klickar in sig till oss. Vi har valt att trycka på att syftet med hemsidan snabbt skall framgå för besökaren så att denne inte skall behöva leta sig runt, vilket resulterar i ett förlorat intresse.

Vi hade som tidigare nämnt bokat in ett möte med enhetschefen för Göteborgs stads vägledningscentrum. Vi möttes upp på bestäms tid och plats, dock en person kort på grund av sjukdom. Vi kom överens om att spela in mötet för att kunna gå tillbaka om något känns oklart. Inför mötet hade det känts lite otydligt kring vad vi egentligen ville få ut av det. Efter lite diskussion fram och tillbaka kunde vi fastställa att det viktigaste var att få lite grundinformation om hur Göteborg valt att utforma systemet för studie- och yrkesvägledarna, hur vi kan förbättra de brister som idag finns och som vi uppmärksammat samt var vi ska vända oss för att det ska verkställas.

Mötet flöt på mycket bra och vi fick tydliga svar på alla de frågor som vi ställt samt lite till. Vi kunde därefter konstatera att Göteborg valt att storsatsa på SYV-systemet genom fler samarbeten vägledare emellan då de skapat en plattform varifrån alla SYV utgår ifrån för att sedan ta sig ut till skolorna eller drop-in-anstalterna. De har regelbundna möten för att få ett så lika arbetssätt som möjligt och för att ta upp vanliga problem och försöka hitta lösningar som förbättrar dessa.

Än så länge är systemet under uppbyggnad, men som det ser ut kommer det funka bra när det har landat. Nackdelen är att det endast är Göteborg som anammat detta upplägg vilket gör att om det funkar så förbättras det bara på ett lokalt område. Det man kan hoppas på är att omkringliggande regioner väljer att gå i Göteborgs spår och lägga om sina system de också.

Nu är vi i princip klara med vårt projektarbete. Det som återstår är att ta kontakt med GR, Göteborgsregionen, för att uppmärksamma vårt projekt och de brister, vi kommit fram till, som existerar idag, samt att slutföra arbetet med hemsidan. De slutsatser som vi kunde dra utifrån mötet är att SYV-systemet i sig inte är problemet utan kommunikationen mellan lärare och elever. Studie- och yrkesvägledarna står med öppna armar redo för att ta emot och hjälpa tusentals skolungdomar, men det är inte många som hittar dit. Problemet är alltså att eleverna inte är medvetna om vilka rättigheter och möjligheter de har då endast ett fåtal lärare pratat med dem om var det ska vända sig för information. Genom att ta kontakt med GR hoppas vi kunna leda in dem på ”rätt” spår så att de förbättrar kommunikationen lärare och elever emellan. Därmed kommer vi lämna över ansvaret åt dem.

Lördagen vecka 3 var det ”öppet hus” på skolan. Jag och resterande projektgruppsmedlemmar ansvarade för labbsalen med tillhörande laborationer och experiment som besökarna kunde testa på.

Tanken var att framförallt eleverna som vi besökt under projektets gång skulle få chansen att testa på hur det var att laborera i ett riktigt labb för att få en bättre förståelse för hur vi arbetar. Dock blev dagen inte riktigt som vi planerat då nästan inga elever från de klasser vi tidigare besökt kom. Istället fick vi träffa en hel del trevliga elever och föräldrar som vågade titta in hos oss. Vi skulle egentligen bara fokusera på att förmedla hur man på den naturvetenskapliga linjen arbetar, men istället fick stå och svara på frågor som varför vi valde skolan, vilka nackdelarna var och vad intagningspoängen låg på.

För att sammanfatta dagen kändes den inte helt lyckad. Vi agerade mer som guider än representanter för vårt projektarbete. Vi skulle enkelt kunnat stryka denna del utan att det skulle ha någon påverkan på vårt slutresultat. Dock kan jag anse att grundtanken i att introducera ett naturvetenskapligt arbetssätt för eleverna var en god idé. Men allt blir inte alltid som man tänkt sig.

Sedan Pernilla, tidigare en av handledarna i projektarbetskursen, uppmärksammat vårt projekt som ett starkt bidrag i Webbstjärnans tävling började vi tänka över hur vår hemsida kunde göras mer inbjudande. Hittills har största delen av vår tid gått åt till att planera och boka in skolbesöken. Nu när det är utfört och över, öppet hus planerat och möte med enhetschefen för syokonsulenterna i Göteborgs stad inplanerat har vi tid över för hemsidan. Sedan föregående vecka har vi fått en ny layout på hemsidan som möjliggör det upplägg som vi från början strävat efter. Eftersom vårt projekt går ut på att sprida kunskap om gymnasieprogrammen med betoning på naturvetenskap vill vi att upplägget på sidan ska vara enkelt och stilrent. Besökaren ska snabbt kunna klicka sig fram till den information som hon/han letar efter. Genom en förstasida bestående av fyra klickbara bildlänkar har vi kunnat uppfylla dessa krav. Som besökare når du enkelt och snabbt den information som är anpassad till om du är elev, lärare eller bara vill veta mer om vilka vi är och vad vi gör. Nästa steg är ta lite bilder som vi kan använda på startsidan.

På hemsidan finns ett antal flikar där en av dem innehåller (ska innehålla) de laborationer som vi använt oss av under skolbesöken. Tanken är att lägga upp filmklipp som visar utförandena samt tillhörande beskrivning för hur vi har gått tillväga och vilka ämnen som använts. På så sätt kan de som vill få möjligheten att uppleva det som eleverna vi besökte fick vara med om. Videofilmerna kan även fungera som inspiration för högstadielärare i NO, vilka laborationer de kan använda sig av. Det var nämligen en av punkterna som många av eleverna vi besökte antydde på; de tyckte att experimenten som de får göra på sina ordinarie lektioner var tråkiga. Våra framstod därför som exceptionellt intressanta vilket vi ansåg som mycket positivt då vi med dessa får eleverna att omvärdera naturkunskap. Genom att visa vad man jobbar med på gymnasiet och hur man gör det kan vi få eleverna att verkligen inse vad de väljer om de väljer naturlinjen. En sådan enkel sak som att visa dem en roligare sida kan vara avgörande för deras val. Detta faktum var inget som jag tänkt på innan vi planerade besöken vilket gör att det känns extra roligt nu när jag inser att vi sannolikt har lyckats inspirera ett flertal elever.

Jag tänkte även fokusera lite på de anledningar till varför vi ligger så bra som vi gör i vår planering. Under handledarmötet med Viveca togs just den punkten upp. Vi kan, om vi tittar tillbaka på tiden som gått, konstatera att vi aldrig har behövt stressa när det kommer till utförandet. Även då vi inte följt vår ursprungliga planering fullt ut har vi utan några större problem kunnat uppskatta hur lång tid varje moment har förväntats ta. Jag tror för det första att tyngsta ligger på att vi är tre motiverade och ambitiösa tjejer. Vi ser till att hela tiden ligga i fas för att slippa onödigt stressande och strykande av moment. Redan i projektets början kunde vi konstatera att de tre(!) studiebesök som vi planerade in inte skulle kunna äga rum på grund av tidsbrist. Bara planerandet av skolbesöken tog ett antal veckor. För det andra har vi verkligen haft tur (ta i trä). Allt vi har velat inkludera i arbetet har kunnat utföras; Vi fick ihop våra tre skolor, skolan stod för alla kostnader för kemikalier, vi fick möjligheten att stå i labbsalen under skolans öppet hus och vi har bokat in ett möte med enhetschefen för Göteborgs syokonsulenter. Fortsätter vi så här är kommer vi klara att slutföra projektet utan några stora problem.

Först och främst ska jag nämna att vi fick gjort alla våra skolbesök innan jullovet vilket känns oerhört skönt. Vi hann även med att boka in ett möte med en anställd på Göteborgs stad med inriktning på syokonsulenter.

Dagens lektion var egentligen tänkt att unna oss lite ledighet på, men när vi började kolla på den översiktliga planeringen insåg vi att det endast återstår två veckor innan öppet hus.

Vi bestämde därmed att planera inför öppet hus, vilka laborationer vi ska utföra, hur uppdelningen ska se ut, hur länge varje omgång skall vara m.m. Till en början beslutade vi att dela upp det i tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Därmed ska varje gruppmedlem ansvara för ett ämne med tillhörande laborationer och fakta. Jag ansvarar därför för kemidelen där vi valt att fokusera på kriminalteknik och ha laborationer som fingeravtrycks- och håranalyser. I samband med utförandet ska jag besätta lite om vad man ska titta efter och hur man arbetar med det i arbetslivet utgående från ett papper vi fick under kriminalteknikkursens gång.

Först tog vi med ett flertal laborationer för varje ämne och diskuterade fram och tillbaka huruvida de var genomförbara eller ej. Det är lätt att med den frihet vi har överdriva möjligheterna. Att ha den möjlighet vi har, att bestämma själva, gör att vi lär oss hur man ska tänka och vad man ska prioritera. Diskussionen slutade med att vi valde bort ett flertal laborationer med motivationen att de inte skulle bli uppskattade av eleverna.

När man väljer ut experiment bör man ha ett flertal saker i huvudet. Dels ska eleverna förstå vad de gör, de ska kunna koppla den information vi ger dem till något i deras vardag, något de kan hänga upp tanken på. Dels ska vi ha möjlighet att utföra laboration med tanke på tid platsutrymme, material och elevernas tidigare kunskaper. Att vi tänkte på dessa faktorer visar på att vi börjar får en bättre förståelse för hur mycket energi det ligger bakom att planera ett event. Vi lär oss att tänka på ett kritiskt sätt där det krävs att man ligger steget före hela tiden. Som exempel; vad som händer när man gör si eller så, vad man borde ha till hands om det händer och hur man ska motverka att det händer.

För att förenkla planeringen av öppet hus sammanställde vi all information i ett dokument där alla experiment med tillhörande material finns med. Det ser ut som följande:

Kemi

• Fingeravtryck
  • Bläckkartor
  • Luppar
  • Papper med anvisningar

• Håranalys
  • Hår
  • Nagellack
  • Mikroskop
  • Objektsglas
  • Täckglas
  • Papper med anvisningar

Fysik

• Potatismjöl
  • Potatismjöl
  • Vatten
  • Kristallisationsglas

• Elektriska kulan
  • Elektriska kulan’
  • Lysrör

• Cola & Cola light
  • Cola
  • Cola Light
  • Låda

• Tryck ketchup
  • Flaska
  • Vatten
  • Ketchuppåse

Biologi

• Språngskikt
  • Vatten
  • Karamellfärg
  • Vattenkokare
  • Kristallisationsskål

• Mikroskop
  • Mikroskåp
  • Färdiga preparat

Nästa gång har vi tänkt ägna åt att förbereda mötet som vi bokat in med Sune, anställd på Göteborgs stad med inriktning på syokonsulenter. Vi har redan börjar formulera frågor som kan vara bra att ställa när vi nu får chansen att lyfta vårt projekt till en högre nivå. Tanken är att få en djupare förståelse i hur man idag arbetar för att förbättra det som vi anser vara ett problem, alltså att niondeklassare inte får tillräckligt med information och själva gymnasieprogrammen. Med honom antar vi kunna komma fram till hur man på bästa sätt löser problemet, samt får lite kött på benen innan (om) vi bestämmer möte med en politiker. Vi planerar även att uppdatera vår hemsida projekttend.se. Senast ändrade vi layouten och har riktigt bra planer på gång för sidan inför bloggtävlingen arrangerad av Webbstjärnan. Håll utkik!

Under dagens lektion har vi haft tvärgruppsredovisningar. Vår grupp bestod av sex personer, jag, Sebastian Lind, Felix Mossberg, Rebecca Söndergaard, Amanda Björkegren och Adam Hansson. Under en timme fick vi presentera våra projektarbeten, vad vi gör, hur det går, vad som är bra och vilka problem som uppstått, för att sedan diskutera i gruppen hur de kan lösas. Jag har därefter fördjupat mig i Sebastians projektsituation.

Sebastian bygger ett vertikalt vindkraftverk tillsammans med sina kompisar Simon och Robert. Målet är att utvinna miljövänlig energi och uppmärksamma denna för allmänheten. De vill speciellt belysa vindkraftverkens verkan på miljön.

Gruppen har inhandlat allt material, inkluderat mycket starka magneter. Dock oroar sig Sebastian över att magneterna är för starka i förhållande till vindkraftverkets storlek. Är den magnetiska styrkan för stor kan det resultera i att rotorbladet inte orkar rotera.

Han tycker att det hittills gått ganska bra, med undantag för ett fåtal saker. Problemen är grundade i den praktiska delen, byggandet. Dels har de ingen anvisning som de utgår från, det finns inga bra instruktioner på att bygga vindkraftverk. De måste därför experimentera sig fram till en fungerande konstruktion. Dels saknar de ett flertal verktyg som underlättar byggandeprocessen. Hittills har de löst problemet med att använda det som finns hemma, där vindkraftverket byggs, som substitut för de egentliga verktygen. Även om problemet kunnat lösas på detta sätt skulle det vara bra med verktygen som egentligen är avsedda för bygget.

För att lösa dessa problem krävs åtgärder. Enklast är om de tar kontakt med en skola eller privatperson för att se om de kan låna de verktyg som saknas. Hur de ska åtgärda avsaknaden av byggnadsinstruktioner är däremot mer oklar. Dock anser Sebastian att det ger mer rum för kreativitet genom att lyssna mer på sin egen logik och på så sätt utforma en lösning. Att ha en instruktion att luta sig mot är självklart en stöttepelare, men inget som han måste använda sig av.

Till sist ska han se till att gruppen bokar in ett möte med deras handledare, Joseph. På så sätt kan han ge sin syn på projektet för att bringa klarhet i läget hittills. Det finns även möjlighet att han kan komma med alternativa lösningar på gruppens problem.

Översiktligt flyter gruppens arbete på bra. De hinder som hittills uppkommit är inte omöjliga att lösa. Magnetproblemet kan dock ses som olösligt då de redan är köpta och att det inte går att ändra styrkan på dem. Vi får helt enkelt hoppas på att styrkan och storleken på kraftverket stämmer överens. Själv anser jag att de ligger bra till i sin planering och att det uppskattas hinna klart med allt inom den utsatta tidsramen.